Så här kan borrelia göra dig sjuk för livet (2023)

Enligt de internationella riktlinjerna räcker det med en antibiotikabehandling på två till tre veckor för att få bort den fästingburna borrelia från kroppen.

Men en nyligen genomförd studie tyder på att borreliabakterier kan organisera sig hos personer med borrelia - en borreliainfektion - och bilda biofilmer som ofta överlever antibiotikakurer.

En sådan biofilm uppstår när flera bakterier går samman och bildar en typ av skyddande lager som gör att bakterierna kan undvika och överleva immunförsvaret och antibiotika.

När bakterierna lyckas bilda en biofilm hos en människa kommer infektionen ofta visa sig vara obotlig och utvecklas till ett kroniskt tillstånd.

Resultaten pekar på möjligheten att borrelia kan orsaka kroniska infektioner och fortsätta orsaka symtom, avslutar forskarna bakomstudiersom publiceras i European Journal of Microbiology and Immunology.

• Läs även:Så här kan fästingbett ge dig köttallergi

Får stöd av en dansk professor

Slutsatsen strider mot allmän uppfattning, men professor Thomas Bjarnsholt, som själv forskar om biofilm, tvivlar inte på att det kan vara korrekt:

– Utifrån den här studien och vad vi vet om bakterier i allmänhet skulle jag gå så långt som att säga att jag skulle äta upp min hatt om inte att borrelia också skapar biofilm om de fick chansen.

– Och då kommer du inte kunna behandla dig själv med tre veckors antibiotika. Det är 100 procent säkert, säger Bjarnsholt.

Han är professor vid Institutionen för immunologi och mikrobiologi och Costerton Biofilm Center vid Köpenhamns universitet.

– Så ja, det är möjligt att en person kan få en kronisk borreliainfektion. Hur ofta det händer kan jag inte säga något om, tillägger han.

• Läs även:Kontroversiellt test för att upptäcka fästingburen sjukdom fungerar inte

Svullnad avslöjade biofilm

I den nya studien hittade forskargruppen från New Haven University i USA och Medical University Innsbruck i Österrike biofilm av borrelia i vävnad som tagits från sex patienter med borriell lymfocytom.

Denna sjukdom kännetecknas av svullnad på kroppens extremiteter, såsom öron, näsa och händer. Det kan vara resultatet av en långvarig borreliainfektion som inte har behandlats.

Med flera typer av studier kunde forskarna konstatera att borreliabakterier hade klumpat ihop sig i vävnaden som hade svullnad, och lyckats skapa en biofilm.

– Det är vanligtvis väldigt svårt att hitta bakteriell biofilm i kroppen om man inte har en uppfattning om var biofilmen finns.

– Men det verkar som att forskarna har haft tur att hitta biofilm av borrelia här. Men det går inte att dra slutsatsen att biofilmen alltid kommer att finnas i dessa svullnader utifrån den här studien, säger Bjarnsholt.

• Läs även:– Fästingforskare gav diagnoser i strid med lagen

Lyme-tester kan inte spåra infektionen

När bakterierna sitter som en biofilm kan de fly immunförsvaret i större utsträckning så att inga antikroppar bildas.

Därför kan biofilminfektioner inte upptäckas med antikroppstester, enligt professor Garth Ehrlich vid Drexel College of Medicine i USA.

– Det är de här testerna som används idag för att bedöma om en person är smittad av borrelia, säger han.

Erlich leder tre amerikanska forskningscentra - Center for Advanced Microbial Processing, Center for Genomic Sciences och Genomics Core Facility. Han fortsätter:

– Därför får vi inte lita blint på våra tester när vår kunskap om biofilm tyder på att alla bakterier kan skapa sådana.

Men det finns anledning att vara skeptisk till den nya studien.

Forskarna bakom studien har inte jämfört resultaten med en analys av vävnad som tagits från friska personer, det vill säga en kontrollgrupp.

Studien är också den första som upptäcker biofilm av borrelia. I den meningen kan det sägas vara banbrytande forskning, men artikeln publiceras i en mindrefri tillgång-tidskrift som ännu inte har registrerats i Web of Science.

Det är Web of Science som tilldelar vetenskapliga tidskrifter en skpåverkansfaktorvilket hjälper till att säga något om tidskriftens tillförlitlighet och kvalitet.

• Läs även:– Vi kan för lite om fästingar

Inte alltid kvalitetssäkrad

Fri tillgång-tidskrifter tar emot betalning från forskare för att publicera sin studie.

Detta har lett till skrovdjurstidningareller på norska: rovtidskrifter – som inte har någon grundlig peer review. En sådan bedömning från andra forskare inom området bidrar till att kvalitetssäkra den forskning som publiceras i en tidskrift.

I den forskningsartikel vi diskuterar här ser vi att det bara har gått tio dagar från att tidskriften fick artikeln tills den godkände den för publicering. Det ger kort tid för en peer review. Med andra tidskrifter tar det ofta flera månader.

Men Thomas Bjarnsholt menar, efter att ha läst artikeln, att forskningen är tillräckligt gedigen.

– Det är misstänkt att forskningsartikeln har gått igenom peer review så snabbt, och det saknas visserligen också en kontrollgrupp i studien. Trots dessa brister är studiens metod, resultat och artikelns argument sakliga nog, säger Bjarnsholt.

– Och det vore konstigt om borrelia inte skapade en biofilm, när alla andra bakterier verkar göra det, tillägger han.

Andra forskare är skeptiska

På Clinical Center for Vectorborne Infections vid Odense Universitetssjukhus undersöker och behandlar man bland annat patienter som fortfarande har symtom efter antibiotikabehandling mot borrelia, s.k.efter behandlingen borrelia syndrom(PTLDS).

Här menar man att det är osannolikt att biofilm orsakar symptomen.

– Vi utreder fortfarande PTLDS-patientgruppen, men i dagsläget finns det ingen stark dokumentation som tyder på att de fortfarande har en infektion.

– En del av patienterna som kommer till oss har haft infektionen en längre tid innan behandlingen. Det har orsakat skador på deras kroppar och nerver som inte kommer att förbättras med mer antibiotika, säger Sigurdur Skarphédinson, docent vid Syddansk Universitet och överläkare och chef för centret.

• Läs även:Forskare ska undersöka arbete med fästingpatienter

Fler studier: Antibiotika hjälper inte PTLDS

Flera studier pekar på att patienter som fortfarande har symtom efter tre veckors antibiotika inte blir bättre av mer antibiotika.

I ennyligen granskadav den övergripande forskningen på området, publicerad i Nature, drar tre forskare slutsatsen till exempel att personer med PTLDS inte upplever färre symtom efter en tre veckor lång antibiotikakur.

Om det var biofilm som orsakade PTLDS skulle långvarig antibiotikabehandling minska symtomen även efter tre veckor.

Därför verkar det som att biofilm inte är orsaken till symtomen, säger den tyske professorn Volker Fingerle, som är en av de tre forskarna bakom granskningen.

– Ett stort antal studier visar att personer som har haft borrelia och som upplever symtom efter behandling inte blir bättre av antibiotika.

– Det är förmodligen något helt annat som orsakar symtomen, och det måste vi lära oss mer om, säger Fingerle, professor vid det tyska statliga institutet Bayerisches Landesamt für Gesundheit und Lebensmittelsicherheit.

• Läs även:Slakta forskningen bakom Monsens borreliadiagnos

Symtom kan bero på andra infektioner

Förklaringen till symtomen kan kanske hittas i andra infektioner som bärs av fästingen.

Läkare bryr sig lite om hur andra mikroorganismer som finns i fästingar påverkar människor, säger Nanna Skaarup Andersen. Hon är läkare och doktorand vid Clinical Center for Vectorborne Infections vid Odense Universitetssjukhus.

– Vi vet inte heller så mycket om hur det påverkar oss om vi får infektioner från flera olika mikroorganismer samtidigt,

– En del av de patienter som fortfarande har symtom efter avslutad behandling kan ha symtom från andra mikroorganismer än borrelia, utan att deras läkare har upptäckt det. Det kan vara därför de inte har fått rätt behandling.

– Generellt borde vi bli mer medvetna om andra möjligheter än borrelia, fortsätter hon.

Alternativa fördelar av vetenskaplig osäkerhet

I spåren av oenigheten bland forskare och läkare om huruvida symtomen efter en antibiotikakur kan bero på en bestående infektion har det vuxit fram en marknad där alternativa läkare erbjuder en icke-vetenskapligt baserad behandlingsform.

Särskilt i Tyskland finns det många läkare och terapeuter som använder alternativa behandlingsformer, enligt Volker Fingerle.

– Alternativa former av diagnos och behandling är en enorm marknad i Tyskland, eftersom det är lagligt att diagnostisera som man vill och kalla sig specialist på att behandla borrelia, utan att egentligen ha utbildningskvalifikationer för det, säger han.

Fingerle tycker att detta är irriterande.

– Det kanske är något annat än borrelia som är fel på patienterna. Det måste granskas av en skicklig och pålitlig fackman, säger han.

Garth Ehrlich är medlem i organisationen ILADS som kritiserar de vanliga internationella riktlinjerna för behandling av borreliainfektioner.

Även om han är kritisk till nuvarande riktlinjer är han inte positiv till att människor söker alternativa behandlingar som går emot vetenskapen. Men han får det.

– Jag har full förståelse för att de gör det när det inte finns andra erbjudanden. Vi saknar helt enkelt verktygen för att ställa en diagnos och behandla borrelia orsakad av biofilm av borrelia, säger Ehrlich.

• Haven:Forskare kritiserar tyska borrelia-tester

Referens

E. Sapi m. fl: Bevis på in vivo-existens av Borrelia-biofilm i borrelialymfocytom.European Journal of Microbiology and Immunology, 2016. Doi: 10.1556/1886.2015.00049Sammanfattning.

© Videnskab.dk. Översatt av Marianne Nordahl för forskning.no